I svampskogen

Alla hängivna svampplockare har ett eget svampställe och ett sånt vill jag också ha. Nu tror jag att jag kan ha hittat ett. Eller så är det en tillfällighet att det finns sjukt mycket trattkantareller där just nu, för det finns det överallt. Trattisar är ju så ordinärt. Litet bättre vore det med svart trumpetsvamp eller nåt, det skulle låta litet mer proffsigt att ha ett sånt ställe.

Men svamppromenad är inte bara svamp, och trattisar inte bara trattisar. Det är vackert i skogen nu när träden sprider sina mest lysande höstfärger runt sig. Och det ger en viss tillfredsställelse att laga trattkantarellsoppa på egen svamp i stället för köpt.

Taggsvamp plockade vi också, och det var faktiskt förvånansvärt gott! Trots att det var den rödgula varianten. Den bleka lär vara ännu godare. Och en aspsopp hittade vi som inte var maskangripen alls! Dem stekte vi i smör och la i soppan, så den blev ännu mer fylld av svamp.

Annars är jag nojig när det gäller svamp. Det är egentligen bara kantareller och trattkantareller som jag vågar plocka, och trumpetsvamp då om jag skulle lyckas hitta det. De går inte att förväxla med något giftigt. De som har fått med sig toppgiftspindlig med trattisarna har slarvat med att kontrollera varje svamp de har plockat, för de är inte ens i närheten av lika.

Enligt svampguiden på nätet finns det ingen giftig taggsvamp, och den enda riktigt giftiga soppen finns bara på Öland och Gotland och smakar pest och pina. Några smågiftiga finns det, men jag vågade plocka aspsoppen ändå. De med skivor är tydligen värst, jag får väl vänta med riskor och kremlor och sånt tills jag känner mig som en bättre svampplockare.