Maskrosorna blommar!

Ja, de har väl blommat ut nu, men för en vecka sedan stod de gula och fina i trädgården.

Nu när nationaldagens morgon gryr tycker jag att det är på sin plats att berätta en historia om en annan gul och fin blomma. Jag fick för ett tag sen frågan av en person, uppväxt i USA, om vad som var så speciellt med tussilago. Hon tyckte inte de var speciellt fina och förstod inte alls varför alla svenskar blev så saliga över dem.

Jag har aldrig förut reflekterat över varför tussilago är så fanatastiska, men när man blir ifrågasatt på det där sättet får man tillfälle att tänka. Ingen bryr sig väl egentligen om hur tussilago ser ut. Det gula, hoppingivande ljuset de sprider i snömoddiga dikesrenar blir ändå sagolikt vackert i många betraktares ögon. Det första vårtecknet efter en lång och mörk vinter.

Dyrkan av tussilagon kan nog betraktas som en nationell, eller åtminstone klimatzonsmässig, gemensamhetsskapare. Den innebär så mycket mer är att bara vara en blomma, på en plats på jorden där vi är så påverkade av årstidernas växlingar och solens försvinnande och återkomst. Kanske är det ett tecken på att man är svensk när man förstår den inneboende skönheten i dessa små mediokra, gula blommor? Min amerikanska väninna verkade förstå, så då är hon ett steg närmare den obevekliga försvenskningen.

Maskrosor är inte riktigt samma sak, men de är trots allt inte onda. Sonens bukett, som han var ute och plockade, väcker känslor den med. Syrener och äppelträd blommar samtidigt, men de är så pretentiösa på något sätt. Alla gillar dem, de är vackra, och det förtar litetgrann av den förutsättningslösa känslan.

I övrigt har ringblommorna skjutit skott i växthuset och tomatplantorna är utsatta. I växthuset gror dill, gräslök och diverse prydnadsblommor, i trädgårdslandet potatis och sallad. Hoppas på en lagom varm och lagom regnig sommar. Lagom är bäst. Inte mellanbra eller lagom bra, utan bäst!

Ringblommorna är sådda

Vår plan att göra en glasträdgård av växthuset är påbörjad i praktiken. I flera år har vi odlat diverse grönsaker där, med mer eller mindre lyckat resultat. Vi har också konstaterat hur grönt och fint det blir, och föreställt oss hur trevligt det skulle vara med ett litet lusthusbetonat rum mitt i grönskan, som passar för fikapauser även i regnväder.

Ringblommorna fick vi i en valstuga i höstas. Barnen har velat så dem hela vintern. Nu fick de se till att fröna kom i jorden.

Bladen går tydligen att äta också. Och dekorera salladen med blommorna. Jag återkommer med uppdateringar om växthuset och dess planteringar.

Trädgårdslandet

Potatisen

Sattes den 25/5

Bra skörd

Morötterna

Såddes den 25/5

Bra skörd

Rödbetorna

Såddes den 25/5

Bra skörd

Bönorna

Såddes den 25/5

Bra skörd

Dessa växter var tydligen lättodlade.

Växthuset

Tomaterna

I mitten av april sådde jag tomater, som omplanterades när de var drygt 5 cm höga. Krukorna i plast som kostade 1 kr/st sattes i en banankartong med nedskurna sidor. Jorden hålls fuktig och de sätts ut i växthuset på dagarna och tas in på nätterna om det verkar bli kallt. Nu den 15 maj är de högsta ca 1 dm höga.

18/5 Jag satte dem i ett stort fönster i stället, för det är kallt ute och jobbigt att bära ut och in.

7/6 Planterades ut i växthuset. Jorden hade gödslats med kogödsel. De är nu ca 50 cm höga.

Det blev goda inlagda gröna tomater av dem.

Basilikan

Basilikan såddes samtidigt som tomaterna och behandlas likadant. De var drygt 3 cm höga och hade ett par mm breda blad när de omplanterades. Nu är de största 2 cm över jorden, och har 1-1,5 cm breda blad.

18/5 Hälften planterades ut i växthuset.

Jodå, vi fick färsk basilika att ha i köttgrytorna, både från de som planterats i växthuset och de som blev kvar inne.

Smultronen

Även dessa såddes i april, och står nu i fönstret och växer till sig och väntar på att bli omplanterade, men det går långsamt.

19/5 Jag omplanterade dem i plantjord i hopp om att de växer litet fortare.

Det blev inga smultron det här året, men året därpå blev det. Bra att ha fleråriga plantor när uppväxten blir litet försenad.

Gräsmattans delikatesser

Maskrosblad

Lika gott som ruccolasallad och gratis. Plockas och läggs i vatten en stund och all jord och eventuella småkryp sköljs bort. Används i sallad med t ex tomater, majs och rivna morötter. En dressing gjord på 3 delar valfri olja och en del valfri vinäger samt eventuellt litet peppar, är gott till.

Salladen passar till allt, men särskilt vill jag rekommendera den till lax, de är som gjorda för varandra.

Trädgården

Nu när växterna verkar överleva kan jag äntligen börja skriva om mina framsteg med dem. Detta är till största delen ett experiment, det är därför jag dokumenterar det.

Körsbärsträdet

Körsbärsträdet av sorten Stella planterades i slutet av april, i en stor grop av blandad lerjord, barkmull och kogödsel. Vattnas mycket, men nu regnar det så jag hoppar över det i dag.

Den 1/12 2009 lever det och mår bra, trots att rådjuren gnagde på det förra våren. Det har dock funnits fullt av svarta insekter på det i somras, som jag har spolat bort med slangen, utan att begripa vilka de är och vad de gör där.

Blomsterängen

Det här är det mest vågade experimentet, tror jag. Jag tog ut 14 rutor i gräsmattan ca 50*50 cm stora, tog bort grässvålen och fyllde med en blandning av barkmull och såjord. Fröna från en påse med blandade ängsblommor spriddes ut ovanpå, och detta vattnas mycket. Gräset skall vara orört runtomkring, så nu gäller det att hålla undan det så det inte tränger bort blommorna.

18/5 Jag påbörjade arbetet med att jämna till kanterna för att förhindra att gräset sprider sig in på rutorna.

Det blev en oerhört vacker äng, och den blommade in i oktober, så det blev aldrig av att jag slog den. Sommaren 2009 började jag med att rensa bort gräs och jämna till kanterna, och den blommade igen, men jag tror att den inte var lika varierad i år, utan vissa arter tog över. Ängen blev i alla fall slagen, så gott det gick med en slö lie, i början av augusti.