Snapsvisan är det svenska bidraget till världskulturarvet. Typiskt svensk, men inte helt unikt svensk, eftersom den enligt obekräftade uppgifter förekommer även i Norge och Finland. Bordsvisor är mer utbrett, t.ex. som en rysk/armenisk bordskavaljer på en middag en gång berättade, att i Ryssland, där kan man inte vänta på spriten, så där sjunger man inte innan varje snaps som vi, utan först dricker man upp all sprit, sen sjunger man.
Jag som är faschinerad av kulturyttringar kan inte sluta förundras över brännvinsdrickandets ritualer. Att betrakta de små fåniga sånger som man knåpar ihop för skojs skull som en högst seriös tradition berikar livet.
På Vin och sprithistoriska museets hemsida kan du läsa litet mer om snapsvisor, och ladda ner sångblad för festen.
Jag tänkte lämna mitt eget bidrag till världskulturen genom att dela med mig av några av mina och mina vänners verk, både snapsvisor och övriga bordsvisor.
Blåsippan
Melodi: Blåsippor uti backen stå
Text: Amelie
Blåsippan uti vasen står
Stjälken är torr och törsten är svår
-Ack, tänker blomman när vatten fylls på
tänk om man ändå i brännvin fick stå.
Brännvinskokarmästaren
Melodi: Sockerkakebagaren
Text: Amelie Fagerlund Edfeldt
När som brännvinskokarmästarn
kokar brännvin till vårt bästa
tar han vatten, jäst och socker som han lägger i en skål
Den skall jäsas några dagar
så om jästen det behagar
börjar den att producera ifrån sockret alkohol
Sedan kokar han sin soppa
så att vätska börjar droppa
till dess spritkoncentrationen stigit upp till 95
sedan hälles destillatet
ifrån grytan ned i fatet
där den lagras tills den dag då lilla nubben hittar hem
Tentavisa
Musik: Så lunka vi så småningom
Text: Pontus Hörling m.fl.
Så tentar vi så småningom
i Pollacksbackens stora sal
där skrivningsvakter kring oss går
beskådar våra kval.
Så yngling, tag din fusklapp upp
och in på toaletten gå
och läs den sedan omsorgsfullt
så kan du svaren få
Tycker du att tentan är för svår
Nå välan, så tag dig då en tår
Tag dig sen dito en, dito två, dito tre
så kör du nöjdare.
(Fotnot: På Pollacksbacken ligger en av Uppsala universitets stora skrivsalar, vilket alla uppsalastudenter är plågsamt medvetna om.)
Funktionella smycken
Smyckesanvändning jag jag alltid betraktat med någon sorts fascinerad avsky. Smycken får mig att känna mig som en julgran. Visserligen vet jag ju att den främsta anledningen till att kvinnor älskar diamanter är deras hårdhetsgrad och effektivitet i borrar och slipdukar, men uppenbarligen finns det kvinnor som uppskattar dem i andra sammanhang också. Jag brukar ibland fundera på om det kvinnans eget fria val eller någon sorts patriarkatets-krav-på-behagfulla-kvinnor som hon har hjärntvättats av, men det var egentligen inte det som jag tänkte skriva om nu, utan om ett mer konkret problem.
Smyckesskrinvärmare retar mig, för jag gillar inte saker som inte fyller någon funktion. Jag brukar pliktskyldigast använda ett par små örhängen för att de inte är i vägen och för att folk inte skall betrakta mig som helt ointresserad av mitt utseende, men resten känns mest som tårta på tårta när man redan har klätt sig fint och satt upp håret och känner sig tillräckligt vacker för att inte stöta bort folk.
Men så kom jag äntligen på ett bra användningsområde för smycken: Att göra festkläder av vardagskläder när man inte hinner eller orkar byta om innan en fest! På konferensen i veckan satt jag på föreläsningar hela dagen, iklädd en enkel linneklänning, och framåt kvällen till buffén drog jag på litet glitter och vips stod jag där i rena rama festblåsan. Och det är ju perfekt på resa när man inte vill släpa på en hel finklänning till det exklusiva restaurangbesöket, då tar man fram solklänningen och sina små lätta och icke skrymmande smycken.
Det är ju annars ett standardtips att ha litet lagom uppseendeväckande smycken att variera kläderna med om man är på resa och skall se representativ ut. Jag har nog aldrig hamnat i en situation där det är jätteviktigt att se representativ ut flera dagar i rad, men jag tänker absolut göra så den dagen det händer. Jag kommer aldrig att förstå hur folk ensamma lyckas fylla en hel stor resväska med enbart kläder när de flyger på en veckas resa, men nog skulle jag kunna fylla en kabinväska till bredden om jag hade litet klädkrav på mig och inte tog till smyckesknepet, och det är ju alldeles för mycket för en person!
Smyckesskrinvärmare retar mig, för jag gillar inte saker som inte fyller någon funktion. Jag brukar pliktskyldigast använda ett par små örhängen för att de inte är i vägen och för att folk inte skall betrakta mig som helt ointresserad av mitt utseende, men resten känns mest som tårta på tårta när man redan har klätt sig fint och satt upp håret och känner sig tillräckligt vacker för att inte stöta bort folk.
Men så kom jag äntligen på ett bra användningsområde för smycken: Att göra festkläder av vardagskläder när man inte hinner eller orkar byta om innan en fest! På konferensen i veckan satt jag på föreläsningar hela dagen, iklädd en enkel linneklänning, och framåt kvällen till buffén drog jag på litet glitter och vips stod jag där i rena rama festblåsan. Och det är ju perfekt på resa när man inte vill släpa på en hel finklänning till det exklusiva restaurangbesöket, då tar man fram solklänningen och sina små lätta och icke skrymmande smycken.
Det är ju annars ett standardtips att ha litet lagom uppseendeväckande smycken att variera kläderna med om man är på resa och skall se representativ ut. Jag har nog aldrig hamnat i en situation där det är jätteviktigt att se representativ ut flera dagar i rad, men jag tänker absolut göra så den dagen det händer. Jag kommer aldrig att förstå hur folk ensamma lyckas fylla en hel stor resväska med enbart kläder när de flyger på en veckas resa, men nog skulle jag kunna fylla en kabinväska till bredden om jag hade litet klädkrav på mig och inte tog till smyckesknepet, och det är ju alldeles för mycket för en person!
Galna filmer på TV
Jag såg precis klart det sista avsnittet av Millennium, som fortfarande finns kvar på svtplay.se i några veckor till. Det är inte utan att man slås av den uppenbara likheten med "A beautiful mind", filmen om mattegeniet John Nash, som hade schizofreni. Både Lisbeth Salander och John Nash dras in i ruskiga spionhärvor som hotar rikets säkerhet, och båda blir de för att tystas inspärrade på psyket av en ondsint läkare som är med i komplotten.
Men verklighetsanknytningen skiljer sig åt mellan filmerna. Jag väntar hela tiden på att Lisbeth Salander skall erkänna att hon har hittat på allt för att hämnas de läbbiga övergreppen hon har varit med om. För sådana förekommer på riktigt. Och vem skulle inte behöva vård för att bearbeta sådana upplevelser? Och då menar jag den sortens vård som finns i verkligheten.
Man skall alltid läsa böckerna innan man kritiserar filmerna som de baseras på, och kanske skulle det ha kommit en förklaring om det hade blivit en fortsättning på serien, men jag undrar ändå vad Stieg Larsson ville säga. Lisbeth Salander är en superkvinna, som kanske är tänkt att ge samma vällustkänslor som t.ex. Jan Guillou ger uttryck för i sina banala superhjältehistorier. Men även om man ryser av lätt obehag när Guillou får utlopp för sina innersta lustar, så gör han det med viss humor, och han missbrukar inte folks fördomar om vissa folkgrupper eller sjukdomar, utan han håller sig till att spela med politiska uppfattningar.
Jag har inget emot superhjältehistorier eller osannolika berättelser, om det inte är så förutsägbart. Tillräckligt god insikt i samhällets institutioner för att kunna leka med sanningen om dem räcker inte när leken inte är nydanande utan bara spär på gamla fördomar. Uttryck som "spärras in på dårhus" gör just det och är rätt så olämpliga. Men det kanske är filmskaparens fel och inte Stieg Larssons.
Men verklighetsanknytningen skiljer sig åt mellan filmerna. Jag väntar hela tiden på att Lisbeth Salander skall erkänna att hon har hittat på allt för att hämnas de läbbiga övergreppen hon har varit med om. För sådana förekommer på riktigt. Och vem skulle inte behöva vård för att bearbeta sådana upplevelser? Och då menar jag den sortens vård som finns i verkligheten.
Man skall alltid läsa böckerna innan man kritiserar filmerna som de baseras på, och kanske skulle det ha kommit en förklaring om det hade blivit en fortsättning på serien, men jag undrar ändå vad Stieg Larsson ville säga. Lisbeth Salander är en superkvinna, som kanske är tänkt att ge samma vällustkänslor som t.ex. Jan Guillou ger uttryck för i sina banala superhjältehistorier. Men även om man ryser av lätt obehag när Guillou får utlopp för sina innersta lustar, så gör han det med viss humor, och han missbrukar inte folks fördomar om vissa folkgrupper eller sjukdomar, utan han håller sig till att spela med politiska uppfattningar.
Jag har inget emot superhjältehistorier eller osannolika berättelser, om det inte är så förutsägbart. Tillräckligt god insikt i samhällets institutioner för att kunna leka med sanningen om dem räcker inte när leken inte är nydanande utan bara spär på gamla fördomar. Uttryck som "spärras in på dårhus" gör just det och är rätt så olämpliga. Men det kanske är filmskaparens fel och inte Stieg Larssons.
Trädgårdslandet
Potatisen
Sattes den 25/5
Bra skörd
Morötterna
Såddes den 25/5
Bra skörd
Rödbetorna
Såddes den 25/5
Bra skörd
Bönorna
Såddes den 25/5
Bra skörd
Dessa växter var tydligen lättodlade.
Sattes den 25/5
Bra skörd
Morötterna
Såddes den 25/5
Bra skörd
Rödbetorna
Såddes den 25/5
Bra skörd
Bönorna
Såddes den 25/5
Bra skörd
Dessa växter var tydligen lättodlade.
Växthuset
Tomaterna
I mitten av april sådde jag tomater, som omplanterades när de var drygt 5 cm höga. Krukorna i plast som kostade 1 kr/st sattes i en banankartong med nedskurna sidor. Jorden hålls fuktig och de sätts ut i växthuset på dagarna och tas in på nätterna om det verkar bli kallt. Nu den 15 maj är de högsta ca 1 dm höga.
18/5 Jag satte dem i ett stort fönster i stället, för det är kallt ute och jobbigt att bära ut och in.
7/6 Planterades ut i växthuset. Jorden hade gödslats med kogödsel. De är nu ca 50 cm höga.
Det blev goda inlagda gröna tomater av dem.
Basilikan
Basilikan såddes samtidigt som tomaterna och behandlas likadant. De var drygt 3 cm höga och hade ett par mm breda blad när de omplanterades. Nu är de största 2 cm över jorden, och har 1-1,5 cm breda blad.
18/5 Hälften planterades ut i växthuset.
Jodå, vi fick färsk basilika att ha i köttgrytorna, både från de som planterats i växthuset och de som blev kvar inne.
Smultronen
Även dessa såddes i april, och står nu i fönstret och växer till sig och väntar på att bli omplanterade, men det går långsamt.
19/5 Jag omplanterade dem i plantjord i hopp om att de växer litet fortare.
Det blev inga smultron det här året, men året därpå blev det. Bra att ha fleråriga plantor när uppväxten blir litet försenad.
I mitten av april sådde jag tomater, som omplanterades när de var drygt 5 cm höga. Krukorna i plast som kostade 1 kr/st sattes i en banankartong med nedskurna sidor. Jorden hålls fuktig och de sätts ut i växthuset på dagarna och tas in på nätterna om det verkar bli kallt. Nu den 15 maj är de högsta ca 1 dm höga.
18/5 Jag satte dem i ett stort fönster i stället, för det är kallt ute och jobbigt att bära ut och in.
7/6 Planterades ut i växthuset. Jorden hade gödslats med kogödsel. De är nu ca 50 cm höga.
Det blev goda inlagda gröna tomater av dem.
Basilikan
Basilikan såddes samtidigt som tomaterna och behandlas likadant. De var drygt 3 cm höga och hade ett par mm breda blad när de omplanterades. Nu är de största 2 cm över jorden, och har 1-1,5 cm breda blad.
18/5 Hälften planterades ut i växthuset.
Jodå, vi fick färsk basilika att ha i köttgrytorna, både från de som planterats i växthuset och de som blev kvar inne.
Smultronen
Även dessa såddes i april, och står nu i fönstret och växer till sig och väntar på att bli omplanterade, men det går långsamt.
19/5 Jag omplanterade dem i plantjord i hopp om att de växer litet fortare.
Det blev inga smultron det här året, men året därpå blev det. Bra att ha fleråriga plantor när uppväxten blir litet försenad.
Gräsmattans delikatesser
Maskrosblad
Lika gott som ruccolasallad och gratis. Plockas och läggs i vatten en stund och all jord och eventuella småkryp sköljs bort. Används i sallad med t ex tomater, majs och rivna morötter. En dressing gjord på 3 delar valfri olja och en del valfri vinäger samt eventuellt litet peppar, är gott till.
Salladen passar till allt, men särskilt vill jag rekommendera den till lax, de är som gjorda för varandra.
Lika gott som ruccolasallad och gratis. Plockas och läggs i vatten en stund och all jord och eventuella småkryp sköljs bort. Används i sallad med t ex tomater, majs och rivna morötter. En dressing gjord på 3 delar valfri olja och en del valfri vinäger samt eventuellt litet peppar, är gott till.
Salladen passar till allt, men särskilt vill jag rekommendera den till lax, de är som gjorda för varandra.
Trädgården
Nu när växterna verkar överleva kan jag äntligen börja skriva om mina framsteg med dem. Detta är till största delen ett experiment, det är därför jag dokumenterar det.
Körsbärsträdet
Körsbärsträdet av sorten Stella planterades i slutet av april, i en stor grop av blandad lerjord, barkmull och kogödsel. Vattnas mycket, men nu regnar det så jag hoppar över det i dag.
Den 1/12 2009 lever det och mår bra, trots att rådjuren gnagde på det förra våren. Det har dock funnits fullt av svarta insekter på det i somras, som jag har spolat bort med slangen, utan att begripa vilka de är och vad de gör där.
Blomsterängen
Det här är det mest vågade experimentet, tror jag. Jag tog ut 14 rutor i gräsmattan ca 50*50 cm stora, tog bort grässvålen och fyllde med en blandning av barkmull och såjord. Fröna från en påse med blandade ängsblommor spriddes ut ovanpå, och detta vattnas mycket. Gräset skall vara orört runtomkring, så nu gäller det att hålla undan det så det inte tränger bort blommorna.
18/5 Jag påbörjade arbetet med att jämna till kanterna för att förhindra att gräset sprider sig in på rutorna.
Det blev en oerhört vacker äng, och den blommade in i oktober, så det blev aldrig av att jag slog den. Sommaren 2009 började jag med att rensa bort gräs och jämna till kanterna, och den blommade igen, men jag tror att den inte var lika varierad i år, utan vissa arter tog över. Ängen blev i alla fall slagen, så gott det gick med en slö lie, i början av augusti.
Körsbärsträdet
Körsbärsträdet av sorten Stella planterades i slutet av april, i en stor grop av blandad lerjord, barkmull och kogödsel. Vattnas mycket, men nu regnar det så jag hoppar över det i dag.
Den 1/12 2009 lever det och mår bra, trots att rådjuren gnagde på det förra våren. Det har dock funnits fullt av svarta insekter på det i somras, som jag har spolat bort med slangen, utan att begripa vilka de är och vad de gör där.
Blomsterängen
Det här är det mest vågade experimentet, tror jag. Jag tog ut 14 rutor i gräsmattan ca 50*50 cm stora, tog bort grässvålen och fyllde med en blandning av barkmull och såjord. Fröna från en påse med blandade ängsblommor spriddes ut ovanpå, och detta vattnas mycket. Gräset skall vara orört runtomkring, så nu gäller det att hålla undan det så det inte tränger bort blommorna.
18/5 Jag påbörjade arbetet med att jämna till kanterna för att förhindra att gräset sprider sig in på rutorna.
Det blev en oerhört vacker äng, och den blommade in i oktober, så det blev aldrig av att jag slog den. Sommaren 2009 började jag med att rensa bort gräs och jämna till kanterna, och den blommade igen, men jag tror att den inte var lika varierad i år, utan vissa arter tog över. Ängen blev i alla fall slagen, så gott det gick med en slö lie, i början av augusti.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)